Jag är glad men kan bli rätt sur när ingen lystnar på mig eller avbryter mg mit i en mening. jag gör vad jag ska göra så jobbet blir färdigt. och har en hjärnsjukdom som kallas assbergersyndrom men det gör mig inte mer ovanlig än någon annan för ingen är normal för att inget kan vara normal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar